lördag 18 december 2010

Tänk vad mycket det har hänt...

Sätter mig ibland ner och tänker bakåt i tiden, vad man har fått vara med om, rätt så skrämnande men samtidigt intressant!

När jag föddes så var det efter finska krigets sviterna. Fattigt, kallt och bedrövligt, men ändå hade folket kämparglädjen i sig och orken att kämpa vidare.

- Det första som jag kommer ihåg är det otroligt kalla rummet som vi bodde i, mor, far, jag och min bror. Man fick inte gå upp från sängen förran pappa hade hackat loss isen från drickvattnet och satt på vedspisen, inget el eller vatten inne. Det var så fruktansvärt kallt, minusgrader inne i det uthuset som vi bodde i. Jag var 7 år och hade börjat skolan. Utedasch och fick gå 5 kilometer till skolan, vilka tider.

- På sommaren kommer jag ihåg hur mor och far cyklade med oss sittande bakom dom 4 mil enkel väg för att träffa mormor. Morfar dog ju i kriget.

- Gällandes maten var vi tvungna att tala om hur många potatisar vi skulle äta och all mat var tvunget att äta upp, våran köttfärs sås bestod av 1 dl köttfärs och 1 liter vatten... Varje höst hade vi ledigt en vecka för att vara med bönderna och hjälpa till att för hand ta upp potatisarna från jorden och morötterna mm. Mamma jobbade och pappa gick i skolan så några pengar för gott liv hade vi inte, men vi var lyckliga. Gamla kläder som syddes om till oss.

- Tiden ovan hade vi ingen el. Sedan kom det casol...vilket lyx. Kunde laga mat på casolkök, fick en oljelampa på taket och värme via en stinkande kamin in. Fortfarande inget vatten eller toa inomhus.

- När jag gick i trean i skolan så kom pappa med en bil och skulle hämta mig för att det var -25 grader. Men ack, vad jag skämdes, det var en Volvo Duett som han fick VÄVA igång utanför skolan och alla skrattade, ingen värme i bilen och mamma fick skrapa rutorna under tiden som pappa körde (det var hans tjänstebil). Jag satte mig inte i bilen den gången utan gick fem km hem. Jag skämdes???

- Så kom jag till fyran till slut. Långa skoldagar och pappa hade bra arbete likaså som mamma. Vi fick första gången cyckel, jag och min bror. Vilken lycka! Nu hade vi flyttat också, hade vatten inne värme, vatten toa och en telefon (larmtelefon) som man fick väva igång och samtalen gick via en växel. Nu fick vi också första gången en svart vit TV. Det var konstig känsla! Som vanligt så hade vi långa hemska skoldagar och lång väg till skolan varje dag samt massor med läxor.

I skolan hade vi fjäderpenna och sedan kom det tunga konstiga maskiner, räkne, skriv osv. Börjar arbetet vid 15, när vi fick första stereon hem. På arbetet (Volvo) skrev vi allt för hand och hade kundkort. Hålmaskin för vidareinfo, sedan kom det jätte stor data, reskontra maskin ska vi inte ens tåla om hur stor den var. Men vadå, det var inget knäll, alla gjorde sitt och man kämpade vidare i livet med allt. Men vilken utveckling det har skett till dags datum, i bilfronten, bostäderna, telefonerna, tänk bara på dom gamla klumpiga mobilerna mm. Skolan hade ordning på eleverna, dörrarna till bostäderna kunde vara olåsta, nyckeln satt i utedörren, cyklarna var olåsta mm. KAN VI GÖRA SÅ IDAG???? Nej, för nu för tiden vet man inte längre vad som är ditt och mitt och ingen respekt för andras egendom! Har livet blivit bättre då, är vi lyckligare idag än då...nej, jag tror inte det! Jag saknar oerhört den gamla tiden. Vi fick lära oss vuxen respekt och vad som är rätt och fel i livet. Fast vi hade det kämpigt och fick göra allt i våran makt för överlevnad så var vi lyckliga och JAG ÄR EVIGT TACKSAM FÖR MIN MOR OCH FAR FÖR DERAS SETT ATT UPPFOSTRA OSS TILL ÄRLIGHETEN. Detta har jag försökt vidarebefodra till mina barn och till några har jag lyckats och till några inte. Tyvärr!

Nu kommer ju Julen närmare oss, det kan vara svår att genomföra, men med heden i behåll ska vi fira denna julen med lugn och ro, med mycket kärlek till varandra och våra vänner, familjer, våra vovvarna och fira pappas födelsedag på julafton. ÄLSKAR ER MINA BARN, MOR OCH FAR OCH SLÄKTEN!

Men tänk alla vilken utveckling det har skett på dom här åren, fast fortfarande så finns det folk som bor som vi gjorde, fast dom kanske har något varmare klimat, men ingen vatten, el, innetoa mm. Jag hoppas att hela värden ska få uppleva fred och njuta av julen!

HA EN SKÖN FJÄRDE ADVENT!

5 kommentarer:

NW sa...

En god fortsättning på livet gäller dig med...
År helt övertygad om att vi kommer att få ett fantastiskt år framför oss.
Genom Livet prövningar så lär vi att uppskatta det enkla som ett andetag, ett leende eller bara att veta att det finns en ny dag efter denna.

Kram på dig..

Vi ses säkert snart igen.

:/ Niklas

Nira skriver sa...

Tack Niklas!
Visst är det skönt med livet! Tänk om alla va som du, öppen och ärlig!
Ses I JUL!
Kram Tuija

Winter och Umza sa...

Go Jul på er !!!!!!

Susanne sa...

Intressant berättelse, har hört det samma från min mor, fast allt utspelade sig i Tyskland i stället. Hon säger precis detsamma som du.Det är nog många som skulle behövt uppleva bara lite av det som du upplevt för att förstå och känna lite tacksamhet och framförallt respekt för andra människor. Nu var nog inte allt bättre förr men folk var nog mer tacksamma för det lilla och inte så bortskämda och oärliga som vi är idag.

Kram;)) Susanne

Nira skriver sa...

Nej, allt var inte så mycket bättre, men tänk all den tacksamheten för varje liten grej som man fick känna för, det skulle många behöva.

Sånna där "bror duktiga" så kallade "skandal Maijor" finns det alltid gott om, dom tror sig veta om allt och äger hela sin tid för smutskastning och hetsjagning. Tycker verkligen synd om deras närmaste som tvingas att leva med dom. Skicka dom med en påse innehållande en filt och kudde till Siperien för att kunna känna för hur man kan överleva på riktigt istället en att jaga andra människor! Fy på sånna människor, dom kan man knappast kallas som människor, gössel spridare närmast!

Kan tänka mig att i Tyskland var tiderna tuffa också, fast det är egentligen inte så länge sedan...skrämmande!

Ha det så gott