lördag 26 februari 2011

Härligt med ljusare tider!

Veckorna bara sticker iväg med turbo fart! Dagarna blir bara längre och längre. jag själv mår bättre och bättre för varje dag. Jätte skönt.

Det händer mycket i mitt liv just nu och allt har kanske inte varit så jätte roligt men vi har bestämt här hemma att "den här dagen är våran första riktiga dag i det nya livet tillsammans". Här börjar framtiden och det som var igår, var igår. Punkt slut!

Sonen min tröttnade på min bil (äntligen hans) och tyckte att "den bilen stannar inte mer här hemma"! Jag hade väl inte så mycket att säga till, utan endast respektera hans beslut. Min gamla "Betta", med lite sorry i hjärtat lämnade jag över bilen till honom! SUCK! Och sedan kommer "Pärlan" hem, min andra son åkte till Stockholm för att hämta den, vilka söner man har. Nu köpte sonen en nu (begagnat) bil till mitt förfogande! Vad glad jag blev. Han säljer sin dyra fina bil och köper två andra bilar istället bara för att jag ska ha nåt att åka med! Han är såååååå omtänksam.

Sen ska vi börja leta efter en bur till bilen för att hundarna ska kunna åka säkert i bilen. Det hittade vi, utanför Uppsala! Ja ja, nu blev det en riktigt lång körning för mig och fick faktist en hemvärnare att åka med (tack Bamse)! Här hemma hade vi -13 grader när vi åkte iväg och väl framme hos dom hade dom -30 grader och så otroligt mycket snö! In i bilen med buren och två jätte lyckliga hundar hoppade in. Sedan var det bara att sätta sig i bilen igen för att åka hem, kul. Väl framme här hemma så hämtade vi Bubblis och sedan var det dags för Hemvärnsstämman. En riktigt bra möte/info om framtiden. När natten föll till slut så var dagens resultat 90 mil i bilen och så fruktansvärt lycklig och trött. Tack Bamse att du ställde upp!

Nu väntar ju många olika grejer på oss. Idag är det bevakningshundträning och imorgon ipo-gänget. Det kommer att bli mycket lydnad och spår framöver med Nira och även för dom andra hundarna. Qwerro väntar på dambesök och det ska bli kul med nya Qwerro babysar igen. Barna här hemma har ju en tik och en hane efter Eska och Qwerro, och dom är helt otroliga individer. Vilken fart på dom.

Här ute är det ren isbana på gatan idag. Det regnar underkylt regn och både jag och hundarna hade svårt att stå upp på bena, dom halkade och jag halkade. Usch då, jag hoppas att denna vintern ska snart ta slut. Jag längtar så efter sommaren och resan till Finland med gänget. Att få träffa mor och far kommer också bli jätte roligt. Pappa är ju inte så frisk nu och jag är mer och mer rädd för varje dag att inte kunna se honom mer!

Min yngsta son tar studenten iår och har redan skaffat till sig arbete. Han är jätte duktig och vet verkligen vad han vill. Inte vill han vara någon soffliggare, utan planerar verkligen riktigt sin framtid med sin kära. Kontaktat banken och tagit reda på att vad det kostar att bli sambo! Så ska det vara! Hän gör exackt som sin syster (Bubblis) och sin store bror (Chrille), skaffade till sig arbete med en gång och är så otroligt snäll och go kille. Tack gode gud för dessa tre barn! Vilka underbara ungar. Aldrig ställer dom till det eller gör nåt annat jävulskap. Jag älskar er av hela mitt hjärta. Sedan har man ungar som andra kan påverka, dom ställer till det utan att dom ens fattar själva vad dom sysslar med och jag kan aldrig ens tänka mig att dom skulle må bra av det. Långt inne i deras hjärta blöder det riktigt rejält, så är det. I sömnen kommer det gamla minnerna fram om lyckliga tiderna, resorna, skratten, leken, gemenskapen och släkten. Men alla få ju stå för sina kast och om dom mår bra av att ställa till ett helvete för alla andra så är det ju deras liv. Men nån gång i framtiden kommer ångersten och längtan tillbaka, men vad händer då, då har man redan missat en hel del i sitt liv för att man inte har vuxit ut från "lilla jag" sjukan. Tycker synd om dom. Då kanske har en del av släkten lämnat det jordiska och då gå det inte att få tillbaka nåt längre, man kan inte säga "förlåt" till dom. Dessa människor kan inte förstå allt vad ungar kan ställa till det, men dom vill bara hälsa till att "hoppas ni vet vad ni gör, så slipper ni ångra efteråt och det här hade vi aldrig trott, hälsningar från Ukki och Mummi! Men tyvärr så är livet konstigt ibland! Men vi som är kvar här hemma ha det skönt och ska besöka mor och far till sommaren. Att kunna planera tillsammans om framtiden känns så jätte tryggt och man kan verkligen känna sig lyckligt lottad.

Att Bubblis lägger ner så mycket energi och tid på sina hundar känns riktigt gott. Jag har aldrig sett någon med så stor hjärta av ömhet och värme som hon har. Tänker mer på andra än sig själv. Men framgångar har hon skaffat till sig rejält med hundarna och med sig själv. Jag är så grymt stolt över denna flickan och att hon är min dotter. Hon vet vad ansvar är för nåt, så snäll och omtänksam person.

Så nu är dom ljusare tiderna här både ute och inne. Härligt!

2 kommentarer:

Susanne sa...

Hej Tuija!!
Det är alltid lika roligt att läsa dina inlägg. Jag förstår att du är stolt över dina barn,och vad duktiga dom är. Jag förstod redan första gången när jag träffa Bubblis vilken redig och kunnig tjej hon är, och vilket driv hon har. Det är så intressant att följa ert arbete med hundarna, så fortsätt och skriv så jag har nått att läsa. Det är ju så härliga tider nu med , när det går åt rätta hållet och man hör att fåglarna börjar vakna till liv,,,,då e det början på våren;)))) Kram. Susanne;)

Nira skriver sa...

Tack Susanne!
Visst händer det mycket här... Igår hade vi träning med bevakningshundarna och där hade vi jätte roligt. Qwerro var lite laddat på vindmarkering med resultat...Bubblis log på backen och Qwerro i full fart mot figgen, det var syn som heter duga. Vad vi alla skrattade.

Roligt att du gillar läsa, fast jag har nog blivit lite lat att skriva....

Ha det så gott och lycka till med din hund!
Kram Tuija