Idag kom Qwerro hem!

Hjälp mig!...det är minst 1 meter snö här och jag orkar inte tar mig upp i backen...

Idag skulle vi åka till Kinnekulle och träna. Jag var lite försenat pga telefonsamtalet från Finland så när jag ska åka så ringer Anna och är helt förtvivlat. Det är minst 1 meter snö och trappan är isig och JAG ORKAR INTE GÅ UPP I BACKEN...vad har jag gett mig in på?????????? Jag srattade och ville hänvisa henne till Fysträningarna. Det hjälper, kan jag lova.

Väl framme där, så vallade vi en patrullstig och hade ljud och vind där. Tindra gjorde markeringarna jätte fint och dessutom tränade vi på terräng övergångarna. Första figgen till Tindra var Fia och på andre gången fick Anna figurera själv och Fia gick med Tindra. Kanoon bra jobbat båda gångarna.

Sedan var Fia figurant till Jari och Anna fick föra honom samt jag låg som vindfigurant. Fortfarande så har dom lite svårt att lita på sina hundar, fast hundarna gör helt rätt och markerar. Men det ska vi snart ändra på.

Sabina och Peter kunde inte komma idag och skulle dom har gjort det, så hade det blivit svårt för dom med barna dit upp pga snön.

Hundarna tyckte att det var jätte roligt med snö och skidåkarna. Puckorna skulle ju efter dom och med det så åkte Krille på baken efter Arko samt Fia efter Jari. Men Tindra skötte sig så väl.

Jätte roligt att får vara där.

Ha en trevlig helg alla

Hemvärnsstämma med Kinnekullekompaniet!

Visst är den här kassaboken unik, handskriven rakt igenom från 1941... och denna här boken får Anders nu ÄRAN att skriva...!

Så var det dags åter igen att träffas, vi träffas ju så sällan allihopa eller..?
Och kolla här då, det kommer mer och mer folk in till stugan hela tiden och Roger blev lite orolig om dom SUPER GODA OCH STORA mackorna skulle räcka till alla. Det kanske blev så att några blev utan.

Mötet gick lugnt och proffsigt rakt genom och tiden bara stack iväg som vanligt. Man gick genom det vanliga som alltid på årsmöterna och dessutom var det några som fick sina årsmärken. Grattis Jörgen som har varit med 40 år och grattis till er alla andra också som har varit länge med. Dessutom tackades Unos arbete av Lars W i och med att Uno slutade som Kompani chef men stannade ändå kvar. Sedan var det en jätte fin vandringspris som delades ut också. Dessutom vapen kontroll.

Men sen är det ju det här att man ska åka hem... tiden går och man bara pratar och pratar. Till slut släckte Roger ljuset och då fick vi går ut....

Så var det dags att sätta sig i bilen. Jag skulle försöka öppna dörren och ...den ville inte, frysen eller? Jag hann stoppa Christian och Anders innan dom stack, och fick god hjälpande hand för att ÖPPNA BILDÖRREN...hmmmmmmmm....!
Jag hade ju växlat att köra mellan tre olika bilar samma dag och hade två lika nycklar i ringen. Dum som man är, så provade jag inte båda innan Christian sa att det är nåt som inte stämmer. Visst, "är man 50 + och dessutom senil" så felet var så enkelt som att...jag använde fel nyckel...! Gissa, om jag var arg på mig själv.
Och herrarna då, dom fick allt ett gott skratt. SUCK, DET HÄR FÅR MAN VÄL LEVA MED LÄNGE. Men, vad som gäller ÅLDERN, så kommer dom SAKTA MEN SÄKERT EFTER, hahaa.

Hemma som vanligt mitti natten...! Efter en härlig möte som vanligt!

Jag hoppas att Anders och Christian skriver lite mer om mötet!

Ha nu EN UNDERBAR HELG ALLIHOPA och tack för igår!

Jippiiii...Här ska ni skriva Anders och Christian om mötet!

Hemvärnsstämma.....

NU HADE DOM SKRUVAT UPP TEMPOT ETT SNÄPP TILL...TURBODRIVE HETTE DET ELLER?

Dessa glada underbara människor, vad kul man kan ha tillsammans. Att jaga bollen, DET ÄR LIVET DET...eller hur?

Vilken hemsk tempo dom alla hade hela speltiden. Idag var vi åter igen 16 st där och jag måste säga ATT DET ÄR HÄFTIGT ATT VARA MED. Vilken Kompani. Denna kompis andan där är ju extrem så det här har ni Anders och Christian gjort bra.

Visst blir man trött och får ont i "arslet", men vad då, man vet att man lever...!
Vissa fick ju bekanta sig med ispåsen igen, när bollen kysste ögat, klubban som hittade benet istället för bollen, ochhhhh, vissa gick och satte sig på golvet bakom "hästen" för att pusta ut och vila upp sig och beklaga sig för tröttheten...!
Jaadu, det är inte så lätt här i livet, när man ha så roligt.

Så nästa vecka ska det vara lika roligt igen. Den här gången hade jag min son med och jag kan lova att han snurrare på killarna riktigt bra. Riktigt roligt.

Imorgon ska vi alla träffas igen för då är det möte istället.

Några bilder kommer upp här under morgon dagen
GISSA VILKEN KOMPANI ÄR NUMMER ETT? Rätt gissat, KINNEKULLE KOMPANI GIVETVIS!

Vi ses och tack igen för en otrolig rolig kväll

Kolla, hur det ser ut här....

Jag åkte tidigt iväg idag för att kolla på platsen var vi har tränat tidigare. Gissa om jag blev arg, det fanns ju ingen skog kvar. Det var helt naken patrullstig. Vad less jag blev. Jaa,jaa, vi tränade ändå, men i dagljus. Det är nästan omöjligt att gå där, när det är mörkt. Det är kvistar överallt.



Men vi körde patrullstig med vind och ljud samt tränade på terräng växlingar samt lydnad. Det är ju konstigt att människorna inte kan lita på sina hundar utan dom anser att veta bättre..........hmmmmmmmmmm! Lita på din hund, annars behöver du ingen hund om din hörsel eller näsa är bättre än hundens, hahaaaaaaaaaaa


Nu till helgen ska vi träna på en annan plats och det ska bli kul igen med hela tjocka gänget


Här ska ni får ser hur våran kära plats ser ut idag.

Och IMORGON DÅ, DÅ SKA NI KILLARNA FÅR HA TURBO PÅ BENA, FÖR NU ÄR VI EXTRA TAGGADE!

OJ, VAD ORÄTTVIST...

IDAG VAR DET RIKTIGT SKÖNT MED LITE BITANDE KYLA UTE.

Direkt på morgonen så fick man längtan efter övningarna. Luften ute var jätte härlig. Några minusgrader och klart väder. Inte gjorde det saken bättre heller, när man visste att en del av kompaniet var på utbildning (...dom där STORA). Då tänkte man, att " vad gör vi hemma då?" Men den utbildningen var ju inte inriktat till oss så det fick blir en evig SUCK!

Men snart är det väl dags för våran del också och våran lilla gubbe kommer också hem, så att vi ska få träna riktigt ordentligt. Det ska blir roligt att få "jaga" vissa (....ni vet vilka).
Jag fick ett email ifrån Åke från Mullsjö (Niras utbildnings instruktör), som var rätt så stolt över Nira och över deras utbildnings resultat med Nira. Jätte roligt att får höra det. Dessutom var han jätte glad att KINNEKULLEKOMPANIET tar så väl hand om sina hundförare.

Så nu är det bara två veckor kvar och sedan kör jag igång med Nira igen. Det ska blir så himla kul.

Men lite kul ska vi ha igen denna veckan...DET KOMMER SNART ONSDAG.....!

Ha det så bra än så länge och Nira tackar för GRÖNA besöket idag. Visst är valparna söta........... och stackars Nira trodde att hon skulle iväg!